thesisterhoodoftheblogindustri.com

Vilken kanon helg!
Dagarna i Lund kommer jag och mamma  leva på länge!
Otroligt kul att få se alla ställen där dottern brukar spendera sin tid.
Jag är imponerad utav Lunds alla utbud.  Som sagt vi hade ett mål med denna resa, svanarna! Anna visade oss hennes träningsrunda där de dessa fåglar håller till.
Jag och mamma var laddade till tänderna med en hundvissla och ett glatt humör.
Vi var nog lite nervösa båda två, men lovat är lovat.

Nu skulle de få! Efter en stund så dyker dessa svanar upp, jag är snabb som en cobra och blåser snabbt i visslan. Svanarna reagerar inte överhuvudtaget, till vår stora besvikelse!
Men att Anna vänder när det ligger en svan i vägen kan jag nu förstå. Det handlar nog inte bara om rädsla utan sunt förnuft. Vägen eller stigen som de brukar ligga på är bara
ca: 1,5 meter bred. Där skulle inte jag försöka tränga mig förbi!
-Ursäkta mig Herr svan, men tror du att du skulle kunna flytta lite på dig, så att även jag får plats? Tror inte den frågan skulle komma på tanken, jag hade utan prut vänt om direkt!
Stigen låg emellan några stora dammar och det fanns ingen plats att smyga förbi dem.
Med andra ord, det är deras näste och vill man ha stryk utav svanar? Ja, då pressar man sig fram……. Tack Anna för en kanon helg! Och glöm inte bort att Svanar är väldigt stora när de fräser……

Man är ju nyfiken och undrar hur det gick med hundvisslan mot svanarna? Hoppas verkligen att det var deras skräck, men annars så är Ronnys förslag med häxpipor ett säkert kort mot alla slags fåglar. Har i dag mest varit matmor till alla underbara snickare som hjälp min man med garaget idag. Själv har jag förutom att varit matmor slipat båten inför sista lagret färg som ska på. Känner mig nöjd med dagen och är så lycklig över att man har så underbara vänner, vad sägs om att sonens kompisar kommer, fast sonen själv är i Grekland. Älskar dom alla. Nu är vi ledbrutna och ska bara ligga och “fetta” oss framför Tv´n. Trevlig kväll ni alla.

Igår eftermiddag kom vi så äntligen fram till Lund.
Vi hade bestämt träff med Anna på hotellet.

Eftermiddagen spenderade vi med att gå runt i Lunds-studentområde, vi besökte även en botaniskträdgård, helt underbart vilka växter.


Nu skall vi gå rundan där det finns svanar och  vi är beredda.
Hundvisslan är medskickad utav Eva och vi hoppas att den skall få svanarna att backa……

Kan inte låta bli att skratta när jag tänker på Ullas och mitt möte med denna man, Peter Lundblad. Det var så att vår äldsta bror som då bodde granne med honom lovat se till att fixa flyttstädning av hans hus. Ulla och jag ringdes in. Inte för att vi någonsin utfört en flyttstädning, men det var brådis och det kändes colt att få träffa Peter Lundblad. Nyckel överlämnades och vi började städningen. Huset var stort, men tomt på möbler och väldigt rent så det här skulle gå fort. Dagen gick och vi hann inte bli klara, bestämde oss för att ses nästa morgon. Nästa morgon var katastrofen ett faktum, Ulla hittade inte NYCKEL. Visste att herr Lundblad var på banken och skrev kontrakt med nya ägaren som sen skulle åka ut till huset för inspektion och överlämnade av nycklar. Panik var bara förnamnet, huset måste till alla pris bli klart i tid. Fanns ingen annan råd än att slå ut en ruta på dörren. Ulla visste att man virade in en tegelsten i en handduk innan man slår hål. Och så vart det. KLIRR; KRACH; BRAK, så nu nådde vi dörrvredet på insidan. Fick sen muta en glasmästare att komma dit med ny ruta. Peter Lundblad dyker sen upp och vi berättar skamset hela storyn. Nu visade det sig att han redan lämnat över sina nycklar, eftersom vi hade en -Ja, huste måste låsas och det fick bli från insidan. Vet inte varför man vi alla tre gick nu upp på övervåningen och klättrade ut genom ett fönster, ner på ett litet tak för att sen hoppa ner på marken. Förts jag, sen Ulla och sist Peter. När Peter hänger ut över kanten för sista hoppet ner, ropar Ulla till mig -Syrran SNO hans vesternboots. Peter började nu skratta högt och tappade taget om stuprännan. Han klarade sig oskadd som tur var. Ja så gick det till när vi träffade en av våra idoler.

Idagens läge kan man inte annat än att bli förvånad över människor.
Jag tittade igår kväll på ett program om kvinnor som åker ner till Gambia och skaffar sig unga pojkar som män. Tja, varför inte? Förmodligen är jag fördomsfull mot oss kvinnor- Hallå, enligt mitt tycke  pökar man inte med unga pojkar som skulle kunna vara din egen sons kompis!

 En finsk kvinna hade storartat planerat sitt bröllop, men hon hade inte tänkt att ta med mannen/pojken till Sverige. Hon ville bosätta sig i hans hemland med honom.
Detta vart nu hans släkt så upprörda över att de ställde in hela bröllopet. Visst kan det finnas riktig kärlek och den kan säkert fungera. Jag är alldeles för gammalmodig, hur kan jag tycka att det är ok för en man att ha en ung kvinna och inte tvärt om? Pöka på bara, det är ert liv och jag har INGET med det att göra……

Härom natten var det dags igen. Klockan var 24;00 och telefonen ringde, det var larmcentralen  -Det larmar i eran butik på två sektioner, säger rösten. Det rasslar till och några sekunder senare står min man i hallen med öppen ytterdörr -Dom är TIDIGA dom JÄVLARNA, säger han med mord i blicken. Springer efter, greppar i farten en jacka att slänga över min pyjamas. Törs inte låta honom åka själv, ser att han är galen av ilska. Blev en sju jäkla färd med bilen kan jag lova, men det var bara gilla läget och hålla i sig. På vägen dit ringer han sin kompanjon. Någon minut senare är vi framme vid bommen -Vi väntar här va, säger jag med darrig stämma. Han tittar på mig som om jag var en utomjording        -NEJ, blev svaret och vi åkte ner i mörkret. Han kastar sig ur bilen och börjar springa mot bensinförrådet. Ser hur han försvinner in bakom en container, och nu är jag alldeles själv. Mina ben darrar och jag är torr i munnen. Lutar mig åt sidan och börjar gräva i dörrfacket, det jag söker är ett VAPEN, inte en pistol eller kniv men ett tillhygge. Har under tiden alla sinnen på helspänn, blundar inte ens, vågar inte ens blinka. Jag är beredd att ta strid för att kunna rädda min man. Ser en bil i backspegel. Bilen håller en ohygglig fart och kommer rakt mot mig. Bilen svänger tvärt och åker i full fart in på sidan av byggnaden. Med stor lättnad ser jag att det är min mans kompanjon, Huu, skönt nu är vi fler som kan slåss, tänker jag och förvånas samtidigt över mina tankar på strid. En stund senare kommer vaktbolaget. Dom är två stycken som nu rusar runt byggnaden. Det är nu jag ser vad som ska inhandlas, som ALLTID ska ligga i bilens dörrfack. GIGANTISKA, typ enmeters ficklampor. Tro jag beställer dom i morgon. När vårt röklarm börjat lägga sig är det dags att söka av inne i byggnaden. Vakterna är först lite tveksamma över den gigantiska täta röken, och drar upp sina tröjor över munnen innan det vågar kliva in. Det fanns ingen där, troligen en råtta eller en insekt som krypit över sensorerna. Är SÅÅ nöjd över vårt larm från Säkerhetselit. Inte ens råttor och insekter går säkra, så det så.

Ni vet ju alla hur mycket jag älskade New York, eller Manhattan rättare sagt. För det var där vi höll oss. Mitt favoritställe var Time Square. Tror det var det magiska klara, skarpa ljuset från alla gigantiska reklam skyltar som hela tiden fick mig att gå tillbaka dit. Men nu får jag uppleva det igen, åtminstone en liten bit genom vår nya smart TV. Bilden och färgerna är enorma, ja som Time Square ungefär. Är glad att min man och son övertalat mig till köp. Det tog dock några dagar att vänja sig vid den skarpa, nästan overkliga bilden som blir på denna TV. Kan inte vara kul att vara skådespelare när minsta lilla skavank blir tydlig, smink kan inte rädda dom längre. Skönt att se att dom är lite mer som oss vanliga människor med massa fel och brister. Ja nu vet ni att jag för det mesta befinner mig i New York och det känns bra.

Igår var det dags för det stora ko-utsläppet i Uppsala,
Familjer hade samlats i god tid för att ha tillgång till de bästa platserna.

Barnen var förväntansfulla och väntade på kossorna och det gjorde även jag.
Jag satt framför teven med storstövlarna på för att få lite mer känsla.
Stövlarna var lite leriga och jag kände mig som en riktig bondmora, perfekt kom igen nu kossor!

Precis klockan 1100 släpptes dessa fina djur ut, jag följde dem givetvis minut för minut.
Så var det dags, några blyga kossor tittar fram och går försiktigt ut, typ Ferdinand  på julafton.
Vad hände, var är de glada skutten??
Sakta men säkert börjar de en efter en att små skutta, jag tittar och följer dem med spänning. Jag vart lite besviken då jag trodde de skulle skutta hela tiden, men dessa kor var mer intresserad av det gröna gräset. Jag och dessa lyckliga kossor har i alla fall något gemensamt-mat är gott. Efter en liten stund var de 130st kossorna ute i det fria och mina fötter skrek- ta av dig stövlarna ditt pucko!

Äntligen är det måndag!
Denna vecka är kort, torsdagen är som sagt en röd dag, “Kristi flygare”

På fredag har jag tagit ledigt, och redan på torsdag bär det av ner till Lund.
2st hotelnätter i centrala Lund. Låt er inte luras av centralt läge, det gjorde nämligen jag.
Anna ringde i går och berättade om hotellet vi hade bokat och att det låg ca:35min utanför stan. Kan inte vara möjligt, menar jag. Jag ringer upp hotellet som jag hade bokat och de säger att hotellet ligger i centrala Lund.
-Det var konstigt, jag har fått höra att det ligger ca: 35min utanför Lund.
-Ja, det stämmer men det klassas som centralt.
-Ok, då vill jag avboka min rum.
Och så vart det. Nu skall vi bo mitt i centrala Lund på ett hotel som Anna tidigare har bott på. Smutt värre…… Ha en underbar dag i solen!

Nu har det hänt igen, mamma har lurat i oss alla att Cissi fyller trettio år idag. Alla har rustat för kalas med smörgåstårta och kakor. Skrev till dottern i morse att hon inte fick glömma trettiårs dagen. Hon svarar direkt, ehh, hon fyller bara tjugonio. Vart kommer trettio ifrån? undrar hon. Jag svarar gissa!!! Två sekunder senare kommer svaret med stora bokstäver: MORMOR. Och visst är det så, hon har nämligen lurat oss alla förut, men åt andra hållet, vilket är MYCKET; MYCKET värre. Till råga på allt så var det ett barn, nämligen Mats dotter. Vi var alla på väg när hon envist hävdade att det var nästa dag detta stackars barn skulle fylla år -Tror ni inte jag vet när mitt barnbarn fyller, hävdade hon. Och vi andra ställde snällt, men tveksamt in kalaset. Sent på kvällen ringer broder Mats till oss alla och är SKITFÖRBANNAD. Det gjorde så ONT i mitt hjärta när han beskrev sitt mellanbarns enorma BESVIKELSE över att vi inte kom. Försökte säga att det var mammas fel, men han hade inte något förbarmande över det svaret, och jag kan förstå honom. Att se sitt barns besvikna ögon gör så ont, och jag är glad att han inte åkte runt och klappade till oss en efter en. Kan riktigt se hur han fradgar runt munnen av ilska, huu. glömmer det aldrig. Hur som helst så frågade jag mamma hur det kom sig att hon trodde Cissi fyllde TRETTI år idag -Hmm, ja hon skulle bjuda på sm-tårta och inte de där torra kexen hon brukar ha på sin födelsedag. Så då vet ni alla, sm-tårta har man BARA när man fyller jämt. Bara därför ska hon få sjunga en sång på jämska för oss alla.Mamma sjunger Ännu rörigare blir denna morgon när dottern nu grattar mig på mors-dag. Talar om att det inte är mors dag i dag, men hon skrattar och säger bara -Haha tror det är snurrigt värre idag mamma, det är visst idag. Men nej det är det inte. Puss.

Lördagen har visat sig med regn och lite uppehåll för att åter börja regna.
Det har  har faktiskt inte gjort mig ett dugg!

Jag har varit hur aktiv som helst, startade morgonen med 3 vändor till tippen.
Kanske låter det löjligt, men jag blir så glad av att åka dit. Jag känner mig liksom lite viktig och det är inte ofta. Katterna håller sig inne när det regnar. Lägger ut en bild på Losec när han gömmer sig för skatorna.

Min altan på baksidan börjar sakta men säkert att inta sin normala form, nu när allt bråte är borta. Solen lyser just nu så fint att jag måste gå ut en vända till….. Ha det!

Nu är den här i gen, NÄKTERGALEN. Ska försöka förbereda mig bättre mentalt detta år. Ni som aldrig haft en liknande fågel i er närhet vet inte hur trött man blir på detta eviga kvittrande. Första nätterna kan man tycka det är ganska vackert, men sen vill man typ jaga i väg den, eller något ännu värre. Man önskar nästan livet ur den. Men som sagt i år ska jag försöka stänga ute kvittret från mitt huvud. Bonden berättade att hans pappa också var galen på denna lilla fågel. Man kan ju undra hur gammal den blir? Eller kommer ungarna tillbaka med sin partner sen? Hur som helst så sitter den eller dom i samma träd år efter år? Hmm, får nog goggla på detta. Hittade en video på en karl som sitter i sin tvättstuga och har spelat in denna underbara video om hur det känns med en näktergal på nätterna.

Det är så skönt att ha vuxna barn!
Tiden går och så är de bara helt plötsligt vuxna.

Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det tidigare, förräns min Norrlänska granne kom och frågade om jag ville byta barn med henne för ett litet tag?
Den familjen har 2st mycket söta döttrar, men den ena utav dem som heter Agnes är riktigt vild. Barnet är inte elakt på någotvis men busig och hon älskar sin uppmärksamhet.
Nu är det så att denna lilla flicka passar på att rymma så fort hon får en chans.
Mamman i familjen blir förstås hysterisk och vi alla på gården hjälper till att leta efter Agnes. Vid ett flertal tillfällen har Agnes bara stått på min baksida och gömt sig för att alla skall leta efter henne. När mamman väl hittar henne och små skäller lite på henne, ja då flinar ungen och hennes ögon gnistrar liksom till- Jag kommer att göra det igen!
Med andra ord det är skönt att ha vuxna barn!!!!

Det allra mesta har sagts till mig av Ulla. Onödiga saker som stör min vardag. Så här sa hon om en man med en JÄTTE näsa vi mötte på stan -Jäklar syrran, kolla näsan, du FATTAR hur STOR han har!!!  -VAA, svarar jag och ser ut som ett fån. Ulla skrattar och menar att det vet ALLA, stor näsa stor ….. Ja nu visste ju alla inte det, och jag var en av dom. Ulla kan verkligen inte låta bli att knuffa en i sidan med ett stort nöjt leende när vi ser en stornäst man. Suck, men detta har gjort att även jag tänker likadant. Som sagt onödig, men ändå lite rolig information. Värst är när jag har stornästa kunder, kan liksom inte låta bli att skratta inombords och stirra, givetvis på näsan. Får liksom lust att ta en bild och skicka vidare, ja ni förstår till vem. Vet att hon skulle skratta och må gott resten av dan. Får ta en bild när jag vet att hon är lite nere. Vad gör man inte för att ens syster ska må bra.

Visst finns det olika typer av rädsla, men min dotters rädsla för fåglar tar nog priset.
Jag menar nu inte dessa småfåglar utan de som är lite större, exempelvis svanar.
Jag har nog inte fattat att dessa fåglar fullkomligt skrämmer henne även på nätterna.
Det var när hon berättade om sin träningsrunda som jag kom på att hon faktiskt är livrädd.
-Ja, i vanlig fall tar den ca:1timme, men om de där stora vita asen är framme då måste jag gå en omväg.
-Inte nog med det, har jag väl stött på dem på dagen, ja då jagar de mig i sömnen också!

Jag skrattar nu åt hela berättelsen, men det är ju inte shysst! Förlåt Anna!

Dottern fortsätter att berätta- Jag tror att de svanar som lever i ett parförhållande är farligare och agressivare. Hon berättade även om en man som älskade sina svanar men de tog till slut hans liv, de dränkte honom. Och detta är faktiskt sant.

Dottern är helt allvarlig och jag ger henne rådet att söka hjälp för fågelskräck.
Hela Lund kryllar tydligen utav riktigt stora svanar, jag och min kära mor åker ner till Anna nästa vecka och då skall vi kolla in de där jätte hemska svanarna och då får de se upp! Ingen skall skrämma min dotter!! Håll ut Anna, räddningen är nu nära!
Tänk dig själv, din mormor i riktiga pansar kängor och jaga vilda svanar…Kan knappt bärga mig!

Det är bordet, det lilla röda fina slagbordet som funnits i min ägo ett par år nu. Älskar bordet och vill SÅÅ gärna måla om det, men saken är att jag inte vet vem som äger det. Tror det kom hit på en midsommar fest för tre år sen. Men varför saknar ingen det? Tror jag kan anse det vara mitt nu, eller? Kommer nog att måla om det snart, men tänk om ägaren då kommer. Får nog hävda att det ALLTID varit mitt, tar strid helt enkelt. Kan lova att bordet är värt det, värt att bli ompysslad. Nu är det mitt. Annars så är det väldigt “stressigt” i trädgården. Saknar min dotters underbara sällskap och härliga skratt, samt den ovärderliga hjälpen av henne i trädgården. Har liksom inte fattat att jag står ensam med dammen och planteringar. Dammen har inte ens blivit fylld med vatten. Däremot så planterade jag blommor i helgen, känner mig nöjd med dom. Nä nu ska jag ut med hunden på skogspromenad. Vi höres.

-Japp ,så har man orsakat sin kropp lite skada.

Jag och mina närmsta vänner Tutan och “Häst Pia” var i går kväll ute på den lokala puben.
Så himla roligt, men baksidan är att man är sååå seg idag.
Skrattar lite åt oss damer som sitter på den lokala puben och dricker shots, inte en utan flera stycken. Livet kändes underbart, tills idag……

Men jag säger som jag sade till Anna via telefon i morse-Jag mår precis som jag förtjänar.
Jag fattar inte varför vi vänner träffas och umgås oftare?
Men vi  har desto roligare när vi väl träffas!
Mina vänner,  jag är så GLAD att ni finns!

Snön dom hotat oss med hela veckan uteblev, jippie. I stället vart det sol , blåsigt men sol. Grabbarna var snabba på att se till att vi började vår omlackning av båten. Det passade oss bra då min älsta och bästa vän som skulle kommit till oss över helgen nu var sjuka. Tråkigt men det finns fler tillfällen. Ja så nu vart det båtslipning i stället. Kan inte påstå att jag gjorde ett endaste handtag då min man, sonens pingla, Gustaf och Anders med kompisar tog över arbetet. I stället bakade jag kakor och bjöd dom på. Ulla kom hit och hade köpt med sig hamburagre att grilla till alla arbetare. Det var bara det där med att få fjutt på kolen. Hade lyxat till det och köpt Webers egna bricketer (det var rea) Gick inte att få eld på skiten, inte ens Ulla som är vän med elden lyckades. Efter en liter tändvätska, papper och granbarr så hämtade jag mina torkade tallkottar. Och se nu brann det, ja inte bricketerna utan kottarn. Slängde snabbt på burgarna och hann faktiskt grilla tjugo stycken innan glöden från kottarna slocknat. En timma senare så började bricketerna att glöda. Så VÄRDELÖSA. Nu fem timmar senare glöder dom fortfarande, det finns väl ingen som grillar så länge? Vart en fantastisk full måne nu i kväll, tog kort till er som missade den. 

Mannen var ute och provkörde sin nya sportiga Porsche.
Han fällde ned taket och tryckte på gasen. När han körde över 120 såg han blåljus bakom sig.

 

Han hade blivit något fartblind och tänkte att polisen kan aldrig köra ikapp honom. Han tryckte gasen i botten, men när han närmade sig 170 började han att tänka, “Vad i helvete håller jag på med?” och då stannade han vid väggrenen.
Polisen kom fram till bilen med bötesmappen i handen.

“Det har varit en låååång dag, mitt pass är snart slut och det är dessutom fredag den trettonde. Jag har ingen lust att börja trassla med papper. Jag släpper dig om du kan lämna en förklaring för fortkörningen, som jag inte har hört tidigare”.

Mannen tänkte 2 sekunder och svarade,
“Min fru lämnade mig förra veckan, hon stack iväg med en polis. Jag trodde att han ville lämna tillbaka henne”.

Polisen önskade mannen trevlig helg.

En hippie kliver på en buss och får syn på en söt nunna.
Han sätter sig bredvid henne och frågar “Vill du ha sex med mig?”
“Nej” svarar hon, “jag är gift med Gud”, sedan reser hon sig och
kliver av vid nästa busshållplats.
Då säger busschauffören, som råkat höra hela konversationen “Jag
vet hur du kan göra för att få ha sex med nunnan.”
“Jaså? Och..?” säger hippien.
“Hon åker till kyrkogården varje tisdagsnatt vid midnatt för att be,
så allt du behöver göra är att klä dig i en rock med luva, strö
lite glitter i skägget och dyka upp på kyrkogården och påstå att du
är Gud”
Hippien bestämmer sig för att göra ett försök och dyker upp på
kyrkogården på tisdagsnatten, klädd som chauffören föreslagit.
“Jag är Gud” presenterar han sig för nunnan samtidigt som han håller
huvan långt ned över sitt ansikte. “Ha sex med mig!”
Nunnan går med på det hela utan att ifrågasätta, men ber honom att
enbart hålla sig till analsex eftersom hon absolut inte vill förlora
sin oskuld.
“Gud” håller med nunnan och skrider sedan snabbt till verket. När
han är färdig hoppar han upp och sliter av sig huvan.
“Ha ha!!” ropar han. “Jag är hippien!”
“Ha ha!!” ropar nunnan. Jag är busschauffören!”

Känns som jag vunnit på lotto idag. För första gången sen vi flyttade hit så har jag INTE putsat fönstrena när bonden harvar sin åker. HAHA där fick du allt något att tänka på, ingen skadeglädje i traktorn i år. Det dammar så extremt mycket så jag undrar om han ser något överhuvudtaget. Vet att hans traktor är utrustad med värsta sortens Gps satelit system, så mest troligt kan han sitta och sova i traktorn, eller spela alla bönders favoritspel, farmvill. Fönsterna kommer nu att putsas med glädje. Åhh, förlåt det där var ett STORT ljug från min sida, HATAR ATT PUTSA FÖNSTER. Nåja, det känns i alla fall som jag är härskaren över ny putsade fönster i år. Ska nu bara klara mig igenom molnen när han sen ska tröska.